Victor Frankenstein

Tema skräck

Läsa, anteckna och besvara

Läs utdraget om Victor Frankenstein innan och under skapelsen av monstret. Anteckna stödord för att komma ihåg händelseförloppet. Till texten har du frågor att besvara och en detektivfråga där du måste koppla Victor Frankenstein till ett större sammanhang.

Frankenstein

Den unge studenten Frankenstein studerar kemi vid universitetet och gör snabba framsteg. Särskilt fascinerad är han av livsalstringens gåta.

Ett av de fenomen, som alldeles särskilt hade fångat mitt intresse, var den mänskliga kroppens organism, ja, över huvud taget alla levande varelsers. Varifrån kom själva livet, frågade jag mig. Det var en djärv fråga, som alltid hade betraktats som ett mysterium. Men hur många saker är vi inte nära att upptäcka, då feghet och vårdslöshet hejdar våra forskningar?Jag tänkte över detta i mitt stilla sinne och beslöt mig för att hädanefter ägna mig speciellt åt den delen av naturkunskapen, som rör fysiologin. Om jag inte hade besjälats av en nästan övernaturlig entusiasm, skulle mina ivriga studier i detta ämne ha varit besvärliga, ja, nästan outhärdliga. För att undersöka livets orsaker måste man känna till döden. Jag lärde mig anatomi, men det räckte inte. Jag måste också studera människokroppens naturliga nedbrytning och förstörelse. Min far hade varit mycket noga med min uppfostran och hållit särskilt på att jag inte skulle få några övernaturliga skräcksensationer. Jag kan inte minnas, att jag någonsin darrat då jag hört en vidskepelsehistoria eller varit rädd för att se spöken. Mörkret hade ingen makt över min fantasi, och en kyrkogård var för mig ingenting annat än en plats för kroppar som berövats livet och efter att ha varit vackra och starka nu blivit föda för maskarna. Nu måste jag undersöka orsaken till och verkan av denna nedbrytningsprocess och jag tvingades tillbringa dagar och nätter i gravvalv och benhus. Jag måste rikta min uppmärksamhet på varje enskildhet, som är outhärdlig för en ömtålig människas känslor. Jag såg hur människans vackra kropp bröts ned och förstördes, jag såg blomstrande liv följas av dödens förruttnelse, jag såg hur maskarna tog de härliga ögonen och hjärnan i besittning. Jag stannade, undersökte och analyserade varje moment i den orsaksföljd, som växlingen mellan liv och död exemplifierade, och rakt ur detta mörker föll plötsligt ett ljus över mina tankar, ett strålande och underbart ljus, att jag svindlade vid tanken på de möjligheter det öppnade samtidigt som jag förvånades över att jag ensam skulle få upptäcka en så fantastisk hemlighet, när många geniala mäns forskningar hade varit riktade åt samma håll.

Kom ihåg, att det inte är en galnings visioner jag återberättar. Det jag nu berättar är lika sant som att solen lyser på himlen. Det kan ha uppstått genom ett mirakel, men skedena i upptäckten var klara och begripliga. Efter dagar och nätter av outtröttligt arbete, lyckades jag upptäcka livets ursprung, och, vad mera är, jack fick själv förmågan att ge livlösa varelser liv.

/…/

En kulen novembernatt var mitt verk fullbordat. Med en oro som gränsade till ångest, samlade jag ihop mina instrument för att kunna överföra en gnista av liv till den livlösa varelse, som låg vid mina fötter. Klockan var redan ett på natten. Regnet smattrade dystert mot rutorna, och mitt ljus var nästan utbrunnet, när jag i skenet av den flämtande lågan såg min skapelse slå upp sina uttryckslösa ögon. Han andades hårt och hans lemmar skakades av konvulsiva rörelser.

Hur skall jag kunna beskriva mina känslor inför denna katastrof och hur skall jag åskådliggöra den olyckliga varelse, som jag hade lagt ned så oändliga mödor och omsorger på att forma? Hans kropp var proportionerlig, och jag trodde, att jag hade givit honom vackra drag. Vackra! Gode Gud! Hans gula hy täckte nätt och jämt musklerna och ådrorna, hans hår var glänsande svart och yvigt, hans tänder pärlvita. Men allt detta utgjordes bara en desto hemskare kontrast till hans vattniga ögon, vilka hade nästan som de mörka ögonhålorna, den rynkiga hyn och de tunna, svarta läpparna. Jag stod inte ut med att se på den varelse jag skapat utan rusade ut ur rummet och vandrade länge fram och tillbaka i mitt sovrum, oförmögen att sova. Till slut tog tröttheten överhand, och jag kastade mig på min säng för att få glömma en kort stund. Men det var förgäves. Jag sov förvisso, men stördes av vilda drömmar. Jag tyckte att jag såg Elizabeth, strålande av friskhet, gå längst gatorna i Ingolstadt. Förtjust och överraskad omfamnade jag henne, men när jag tryckte den första kyssen mot hennes läppar fick de dödens likbleka färg. Hennes drag verkades förändras, och jag tyckte att jag höll min döda mors lik i mina armar. En svepning omslöt hennes gestalt, och jag såg gravmaskarna kräla i flenelltygets veck. Skräckslagen vaknade jag upp ur min sömn. Kallsvetten betäckte min panna, mina tänder skakade och jag darrade i varje lem. Då fick jag se den eländige, det fasansfulla monster jag skapat, i månens, svaga, gula sken, som silade in genom fönsterluckorna. Han höll upp sängförhänget, och hans ögon, om man nu kan kalla dem ögon, sittade på mig. Han öppnade munnen och frambringade några oartikulerade ljud, medan ett grin förvred hans ansikte. Det är möjligt, att han sade något, men jag hörde det inte. Han sträckte ut ena handen, tydligen för att hålla mig kvar, men jag flydde och störtade ned för trapporna. Jag tog min tillflykt till gården, som hörde till huset där jag bodde, och där stannade jag återstoden av natten, vandrande fram och tillbaka i största upphetsning, uppmärksamt lyssnade till varje ljud, som skulle kunna röja att den demoniska varelse, som jag givit liv, skulle uppenbara sig.

Ingen kan föreställa sig hur outsägligt fasansfull denna varelse var. En återuppstånden mumie kunde inte te sig frukstansvärdare. Jag hade sett på honom, innan han var fullbordad, och han var ful, men när musklerna och ledarna hade fått förmågan att röra sig, blev han till någonting, som inte ens Dante skulle kunna föreställa sig.

Frågor att besvara

Varför besökte Frankenstein gravvalv och benhus?
Hur såg Frankensteins nyskapade varelse ut?
Vad var det med varelsens utseende som skrämmer Victor?
“Livets olika tillfälligheter är inte lika föränderliga som människonaturens känslor”, tänker Victor. Hur förändras hans känslor för varelsens han har skapat?
Vad är det för hemska drömmar Victor drömmer? Varför drömmer han så, tror du? I drömmen får vi reda på saker som har hänt i Victors liv. Vad är dessa?

Detektivfråga

Boken och filmerna som har skapats om varelsen och Victor Frankenstein kallas oftast för “Frankenstein”. Den fullständiga titeln på Mary Shelleys bok är Frankenstein, eller den moderna Prometheus. Vem var Prometheus och på vilka sätt påminner Victor Frankenstein om honom? Motivera ditt svar med hjälp av utdraget.