VAD ÄR EN KRÖNIKA?
Novell
Läsa, besvara, titta
I den här delen av arbetsområdet ska du ta reda på vad en krönika är. Du ska anteckna, titta och besvara ett antal frågeställningar.
Vad är en krönika?
En krönika är en personlig text där skribenten reflekterar över något som händer i vardagen eller i samhället. Den publiceras ofta i tidningar, tidskrifter eller på nätet. Till skillnad från en nyhetsartikel, som ska vara objektiv och neutral, är krönikan subjektiv – det är skribentens egna åsikter, tankar och känslor som står i centrum.
Syftet med en krönika är att väcka tankar och engagera läsaren. Det kan göras med humor, ironi, allvar eller känsla. En bra krönika blandar gärna något vardagligt med något större och mer allmängiltigt. Ofta blandas det personliga perspektivet (en egen upplevelse, känsla eller åsikt) med ett mer allmänt synsätt (hur samhället fungerar, hur människor brukar reagera eller en aktuell fråga som många kan relatera till).
Exempel på hur personligt blir allmänt
Personligt perspektiv:
”I morse glömde jag min mobil hemma. Först kände jag panik. Hur skulle jag klara mig en hel skoldag utan att kunna kolla meddelanden eller lyssna på musik?”
Allmänt perspektiv:
”När jag tänker efter inser jag att vi nog är många som känner likadant. Det har blivit så självklart att alltid vara uppkopplad att mobilen nästan känns som en kroppsdel. Vi blir stressade bara av tanken på att vara utan den i några timmar. Vad säger det om vårt samhälle och vårt beroende?”
Vad innehåller en krönika?
Rubrik
En krönika har nästan alltid en rubrik som väcker intresse och lockar till läsning. Den kan vara rolig, fyndig, överdriven eller provocerande – men den ska säga något om innehållet.
Exempel:
”Min värsta kö-upplevelse”
”Utan mobilen är jag ingen”
”När bussen styr mitt humör”
Inledning
Ofta börjar krönikan med en vardaglig händelse eller en iakttagelse. Det kan vara något skribenten själv har upplevt.
Exempel:
”Jag stod i kön på mataffären i fredags. Framför mig stod en man som hade 25 varor i sin korg – trots att det stod ’max 10 varor’. Jag blev arg. Men mest började jag fundera över varför vi blir så stressade av småsaker.”
Brödtext
Här utvecklar skribenten sina tankar. Det personliga vävs ihop med ett mer allmänt perspektiv: från en liten detalj i vardagen till större frågor som fler kan känna igen sig i.
Exempel:
”Det är egentligen inte den där mannen med korgen som är problemet. Det är vi själva. Vi har så bråttom hela tiden att vi inte orkar visa förståelse för andra. Varför är tid det dyrbaraste vi har, men samtidigt det vi slösar mest med?”
Avslutning
Krönikan avrundas med en tanke, en uppmaning eller en knorr som får läsaren att stanna upp.
Exempel:
”Nästa gång jag hamnar i fel kö kanske jag ska tänka att det inte är hela världen. Kanske kan jag till och med le åt det. Livet är faktiskt för kort för att förstöra av en mataffärskö.”
Språk och stil
Personligt och engagerat språk
Krönikan ska kännas som att skribenten pratar direkt till läsaren.
Exempel: ”Jag vet inte hur du känner, men jag blir tokig när folk smaskar i klassrummet.”
Ofta med humor, ironi eller överdrifter
För att underhålla och fånga läsaren är det vanligt att överdriva eller skoja.
Exempel: ”När jag glömde mobilen hemma kändes det som om hela mänskligheten skulle gå under.”
Kan innehålla frågor till läsaren
Retoriska frågor gör texten mer levande och får läsaren att känna sig delaktig.
Exempel: ”Varför är det alltid när man har bråttom som bussen är sen?”
Vanligt med jämförelser och bilder
Liknelser och metaforer gör språket mer levande och målande.
Exempel: ”Vi rusar genom vardagen som om vi tävlade i ett maraton vi aldrig kan vinna.”
Ska vara lätt att läsa
Krönikan ska inte kännas krånglig eller för akademisk, utan mer som ett samtal.
Exempel: ”Ärligt talat – vem orkar bry sig om vädret egentligen? Vi vet ju att det blir som det blir.”
Blandar egna erfarenheter med allmängiltiga reflektioner
Skribenten börjar ofta i det lilla och går vidare till något större.
Exempel: ”När jag inte fick vara med på fotbollen i femman kändes det hemskt. Men egentligen är det en ganska vanlig känsla – alla vet hur det är att bli utanför.”
Ska väcka känslor – men på ett respektfullt sätt
En krönika ska få läsaren att reagera, bli glad, arg, förvånad eller tänka efter. Men den får aldrig gå över gränsen och angripa en specifik person eller grupp.
Exempel: ”Det är irriterande att folk alltid tar upp två platser på bussen. Men problemet är beteendet, inte personen. Kanske handlar det om att vi blivit för dåliga på att visa hänsyn.”
Frågor att besvara
Vad är en krönika och hur skiljer den sig från en nyhetsartikel?
Vilket är syftet med en krönika?
Vilka två perspektiv blandas ofta i en krönika?
Ge tre exempel på vanliga ämnen som en krönika kan handla om.
Hur kan ett personligt perspektiv utvecklas till något mer allmänt? (Ge exempel från texten.)
Vilka fyra delar brukar en krönika vara uppbyggd av?
Ge exempel på en rubrik som skulle kunna passa till en krönika.
Hur ska språket vara i en krönika?
Vad menas med att en krönika ska väcka känslor men vara respektfull?
Vad är det som ofta gör att en krönika känns lätt och rolig att läsa?