GRUNDERNA I ARGUMENTATION
Grunderna
När du argumenterar försöker du påverka någon att tycka som du. För att lyckas med det behöver din text innehålla flera olika delar. Varje del har en tydlig uppgift och tillsammans gör de din argumentation tydlig, trovärdig och övertygande.
Syfte
Syftet med argumentation är att övertyga någon om en åsikt.
Du vill få läsaren att förstå hur du tänker och i bästa fall hålla med dig.
Exempel:
Du vill övertyga din lärare om att proven ligger för tätt, eller få dina föräldrar att förstå varför du borde få bestämma mer över din fritid.
Vanliga ämnen att argumentera om
När du ska skriva eller tala argumenterande är det bra att välja ett ämne där det finns olika åsikter. Då går det att hitta både argument, motargument och bemötanden.
Moral och etik
- Det är alltid fel att ljuga
- Dödsstraff
- Dödshjälp
- Jakt för nöjes skull
Miljö och djur
- Förbjud kött
- Ett vegetariskt Sverige
- Fram för ekologiskt jordbruk
- Stoppa medicinska djurförsök
- Befria alla försöksdjur
- Stäng alla djurparker
- Stoppa rovdjursjakten
Hälsa och livsstil
- Förbud mot energidrycker
- 16-årsgräns på godis och läsk
- Högre skatt på godis och läsk
- Sockerskatt
Skola
- Kortare skoldagar
- Mer idrott på schemat
- Färre lovdagar
- Film på schemat
- Skoluniform
- Mobilförbud i skolan
- Slopa alla förbud mot mobiltelefoner
- Betala för skolböcker
Barn, ungdomar och familj
- Hela barnbidraget till barnen
- Sommarkollo för alla upp till tretton
- Föräldraledighet för tonårsföräldrar
Samhälle och regler
- Gratis lokaltrafik
- Gratis hundbajspåsar till alla hundägare
- Slopa all reklam i radio och tv
Inledning
Inledningen är början av din argumenterande text.
Den ska väcka läsarens intresse och förklara vad texten handlar om. Inledningen ska leda fram till tesen, så att läsaren steg för steg förstår vilken fråga du ska argumentera om.
Du kan till exempel:
ställa en fråga
beskriva en situation som många känner igen
ge kort bakgrund till ämnet
Tesen är alltid den sista meningen i inledningen.
Exempel på inledning med tes sist:
Många högstadieelever känner sig trötta redan när första lektionen börjar. Det är svårt att koncentrera sig och hänga med i undervisningen tidigt på morgonen. Därför borde skoldagen börja senare för högstadieelever.
TES
Tesen är din åsikt. Det är det du tycker och det du vill att läsaren ska hålla med om. Tesen ska vara tydlig och gå att argumentera för. Fokus i din text ska vara på tesen och att förklara tesen genom att argumentera för den.
Exempel på teser:
Elever borde få senare skolstart.
Mobiltelefoner ska inte förbjudas helt i skolan.
Läxor borde minska i högstadiet.
Argument
Argumenten förklarar varför din tes är rimlig.
Alla argument i en argumenterande text eller i ett argumenterande tal ska handla om samma ämne, alltså stödja samma tes. Om argumenten handlar om olika saker blir texten rörig och svår att följa.
Varje argument skrivs i ett eget stycke.
I stycket presenterar du först själva argumentet, alltså ditt påstående. Därefter ska du förklara och visa varför argumentet är bra.
Argument kan delas in i:
Känsloargument – argument som bygger på känslor och väcker engagemang (kopplas ofta till patos)
Sakargument – argument som bygger på fakta och logik, till exempel statistik eller forskning (kopplas ofta till logos)
Båda typerna kan stärkas med etos, alltså att du framstår som trovärdig.
Ett bra argumenterande tal eller en bra text innehåller ofta en blandning av känsloargument och sakargument. Ett argument blir starkt först när du utvecklar det genom att förklara varför och vad det leder till. När du gör det bygger du resonemangskedjor.
Exempel på argument:
Om din tes är att skoldagen borde börja senare kan ett argument vara att elever ofta är trötta på morgonen och därför har svårt att koncentrera sig under de första lektionerna.
RESONEMANGSKEDJOR
En resonemangskedja visar hur du bygger ut ett argument steg för steg.
Du börjar med ett argument och fortsätter att förklara varför och vad det leder till. På så sätt blir ditt argument djupare och mer övertygande.
När du bygger en resonemangskedja svarar du ofta på frågan ”varför då?” flera gånger och använder sambandsord för att visa hur tankarna hänger ihop.
Exempel på resonemangskedja:
“Elever borde få senare skolstart, 🔗 eftersom många högstadieelever är mycket trötta tidigt på morgonen, 🔗 vilket beror på att kroppen under tonåren är biologiskt inställd på att somna och vakna senare. 🔗 När elever är trötta har de svårare att koncentrera sig på lektionerna, 🔗 vilket gör att de missar viktiga genomgångar och instruktioner. 🔗 När man inte hänger med i skolan blir skolarbetet både svårare och mer stressande, 🔗 och ökad stress leder ofta till sämre motivation och minskad studielust. 🔗 Minskad motivation kan göra att elever presterar sämre än de egentligen har förmåga till, 🔗 och sämre resultat påverkar ofta självkänslan negativt. 🔗 Låg självkänsla kan i sin tur leda till psykisk ohälsa, 🔗 och psykisk ohälsa bland unga är redan ett stort problem i samhället. 🔗 Därför är det viktigt att skolan anpassas efter elevernas behov, 🔗 och en senare skolstart är ett konkret sätt att förbättra både elevernas välmående och deras möjligheter att lyckas i skolan.”
Motargument
Motargument är åsikter som talar emot din tes. Det är sådant som någon som inte håller med dig skulle kunna säga.
Exempel:
Ett motargument kan vara att en senare skolstart gör att skoldagen slutar senare, vilket kan påverka fritidsaktiviteter.
BEMÖTANDE
Bemötande är ditt svar på motargumenten.
Här förklarar du varför du inte håller med motargumentet eller varför din tes ändå är bättre eller mer rimlig.
Exempel:
Även om skoldagen slutar lite senare är det viktigare att elever är pigga och orkar koncentrera sig. Dessutom kan schemat anpassas så att fritidsaktiviteter fortfarande fungerar.
AVSLUTNING
Avslutningen är slutet på din argumenterande text.
Här knyter du ihop dina tankar och påminner läsaren om din tes.
I avslutningen kan du:
sammanfatta dina viktigaste argument
upprepa tesen med andra ord
uppmana läsaren att tänka eller agera
Exempel:
Sammanfattningsvis visar både forskning och elevers egna erfarenheter att tidiga morgnar påverkar studieresultaten negativt. Därför är det dags att skolor ser över sina scheman och inför en senare skolstart för högstadieelever.