Nusvenska
Nusvenska cirka 1906-
Nusvenskan är den period då svenskan får den form som ligger mycket nära det språk vi använder idag. Perioden brukar räknas från år 1906, då en stor stavningsreform genomfördes i Sverige. Målet med reformen var att förenkla stavningen och göra den mer lik hur orden uttalas.
I samband med stavningsreformen förändrades flera stavningssätt. Kombinationen dt vid t-ljud togs bort, så att rödt blev rött. Bokstäverna f, fv och hv vid v-ljud ersattes med v, till exempel lif → liv, lefva → leva och hvem → vem. Dessa förändringar gjorde skriftspråket mer lättillgängligt och enklare att lära sig.
Det fanns även mer långtgående förslag om att stava ord exakt som de uttalas. Ett exempel som ofta används är att meningen ”Jultomten gick på restaurang och beställde en citron” då skulle kunna stavas ”Jultåmmten jick på rässtårang ock beställde en sittron”. Anledningen till att sådana förslag inte genomfördes var att det skulle bli svårt att se sambandet mellan ord och deras betydelser, särskilt mellan olika böjningsformer av samma ord.
Under nusvenskan har tal- och skriftspråket närmat sig varandra. Äldre ord och uttryck har försvunnit eller ersatts av mer talspråkliga former. Ett tydligt exempel är att ordet icke i stort sett har ersatts av inte. Meningarna har också blivit kortare och mindre komplicerade än tidigare.
I modern tid har det med jämna mellanrum diskuterats om man ska ersätta de och dem med det talspråkliga dom även i skrift. Denna utveckling syns särskilt tydligt i personliga texter, till exempel i bloggar, krönikor, sociala medier och åsiktstexter, där skriftspråket ofta ligger mycket nära talspråket.
Under 1900-talet och framåt har engelskan haft mycket stor påverkan på det svenska språket. Film, musik, spel och senare internet och sociala medier har bidragit till att många engelska ord har lånats in i svenskan. Att USA haft ett stort politiskt, kulturellt och ekonomiskt inflytande efter andra världskriget har också spelat en stor roll. Exempel på engelska lånord är computer, internet, chat, cool och streama.
Samtidigt har förkortningar och chatspråk blivit en naturlig del av vardagsspråket, till exempel lol, btw och dm. Dessa används främst i informella sammanhang men visar hur snabbt språket fortsätter att förändras.
August Strindberg – Röda rummet
En författare som hade stor betydelse för utvecklingen mot ett mer modernt och talspråksnära språk var August Strindberg. När hans roman Röda rummet gavs ut år 1879 räknas den ofta som startpunkten för den moderna svenska litteraturen.
Tidigare skönlitteratur var ofta skriven med ett högtidligt, formellt och ibland krångligt språk. Strindberg bröt med detta genom att skriva på ett språk som låg närmare vardagligt tal. Han använde kortare meningar, ett mer direkt tilltal och ett ordförråd som kändes igen av vanliga människor. Dialogerna blev mer naturliga och liknade hur människor faktiskt pratade.
Röda rummet bidrog därför till att förändra synen på hur litteratur kunde skrivas. Språket behövde inte längre vara stelt och upphöjt för att tas på allvar. Strindbergs sätt att skriva påverkade många andra författare och bidrog till att skriftspråket under nusvenskan närmade sig talspråket. Detta är en viktig del av varför texter från slutet av 1800-talet fortfarande är relativt lätta att läsa idag.
Så känner du igen en text från nusvenskan
Modern stavning
Kortare meningar
Enkel grammatik
Mycket lik dagens svenska
Skönlitteratur vanlig
Om du ser detta – tänk så här
Om en text har modern stavning, enkel meningsbyggnad och liknar det språk du själv använder, kan det tyda på nusvenska. Skriftspråket har under denna period närmat sig talspråket.